Dobsonteleskop
Under en lång tid den stora trenden inom amatörastronomin har varit astrofotografering. Teleskop, monteringar och tillbehör har främst designats för att åstadkomma fantastiska bilder av stjärnhimlen. Aldrig förut har det varit möjligt att skapa bildresultat på dagens kvalitetsnivå. Amatörer idag har möjlighet att ta bättre bilder än proffsen gjorde för bara några decennier sedan. Utvecklingen är mycket spännande, men har också en mörk sida. När vi är ute fokuserar vi helt på att hantera den avancerade tekniken. Då är det inte längre möjligt att ostörd kunna "uppleva" fascinationen som inställer sig när vi befinner oss under den vackra och imponerande stjärnhimlen utan distraktioner. Istället för att kunna vara amatörastronomer blir vi operatörer av vår high-tech utrustning.
Med detta menar vi inte alls att det är fel att ägna sig åt astrofoto. Istället förespråkar vi att du inte låter fotograferingen gå så långt att du helt missar a "vara" under den fantastiska stjärnhimlen.
Oavsedd om du nu helt lämnar astrofotograferingen åt sidan, om du fotar under vissa nätter men observerar under andra nätter, eller om du vill ägna dig åt visuell observation när väl din fotoutrustning är igång - i alla dessa fall vore det bra att också ha med ett teleskop som ger dig en direkt, intuitiv och enkel möjlighet att studera himlakroppar.
Till saken hör att teleskop som ska fungera för astrofoto nödvändigtvis måste uppfylla ett antal krav som inte är relevanta för "enkel" observation. Som minst behöver du en mycket stabil (och därmed tung) montering med datorstyrning, ett medvetet underdimensionerat teleskop för att få ut den nödvändiga stabiliteten i hela systemet, samt en generös strömförsörjning i form av stora batterier eller tillgång till vägguttag. Sedan får du sätta upp allt mycket noggrannt genom att balansera teleskopet i båda axlar och att genomföra en mycket exakt polinställning. Att sätta upp ett teleskop för astrofotografering tar mycket tid, övning, innebär en tyngre uppsättning (d.v.s. fler och tyngre delar som du behöver bära) och inte sällan kostar väsentligt mer än ett teleskop som istället är optimerat på visuella observationer. Med andra ord: du spenderar en stor summa för att få en utrustning som det oftast också går att observera med, men som är väsentligt dyrare och mindre lämpat för ändamålet än om du från början hade valt ett visuellt teleskop.
Det är precis här det klassiska dobsonteleskopet kommer in i bilden
Ett dobsonteleskop är ett vanligt spegelteleskop (newtonteleskop) där man dessutom förenklar alla mekaniska komponenter så mycket som möjligt samt lämnar bort elektroniska komponenter. Istället satsas på den största möjliga spegeln som man kan få inom en given budget - och just spegelstorleken är den i särklass viktigaste faktorn när det gäller hur mycket du kan se på stjärnhimlen. John Dobson som uppfann teleskoptypen som fick hans namn följde detta koncept utan kompromiss. Han optimerade bort allt som man inte absolut behövde och förenklade resten till bristgränsen. Idag går det fortfarande att få dobsonteleskop som följer Dobsons idé nästan ordagrann. I den lägsta prisklassen kan du till exempel få ett 300 mm dobsonteleskop till ett pris runt 10000 SEK. Jämför du med dyrare teleskop med samma spegelstorlek kan det mycket väl vara så att det dyrare teleskopet har vissa fördelar särskilt gällande komfort, men den optiska prestandan är samma eller mycket nära samma. Ett sådant enkelt 300 mm dobsonteleskop är ganska stort och svårt att flytta eller transportera i bilen, men förutom detta kan man säga att teleskopet är klart överlägset alla mindre teleskop där det räknas som mest: ljusinsläppet.
"Ett dobsonteleskop har oslagbar prestanda i förhållande till priset när det gäller visuell observation."
Förutsatt att du inte har specifika krav förutom att få den största möjliga optiken för pengarna får du som väljer ett dobsonteleskop just ett teleskop som är helt och hållet optimerat för visuella observationer och som lätt slår mycket dyrare instrument som inte är optimerade på samma vis.
Hur går det till?
Grundläggande består alla teleskop av följande komponenter:
- Själva optiken som består av linser eller speglar. För visuellt bruk tillkommer sedan okular som du tittar i och som styr vilken förstoring du får.
- Tuben som har som enda jobb att hålla de optiska komponenterna i rätt avstånd och vinkel mot varandra.
- En mekanisk anordning som möjliggör att flytta teleskopet för att peka åt alla håll på himlen. Vi kallar denna för "montering".
Det klassiska dobsonteleskopet optimerar 1) och 3) radikalt. Allt som inte absolut behövs lämnas bort.
Den optiska designen är ett spegelteleskop enligt Isaac Newton. Denna optiska design är särskilt enkelt och prisvärt att tillverka i stora diametrar jämfört med alla andra optiska system. Ett stort spegelteleskop kan kosta en pytteliten bråkdel av ett lika stort linsteleskop.
Till sist kommer vi till den största skillnaden mellan "vanliga" teleskop och dobsonteleskop: monteringen. För astrofotografering behövs en mycket avancerad montering som kan följa objektens rörelse med ytterst god noggrannhet under en lång tid för att möjliggöra långa exponeringstider. Dessutom behöver monteringen vara extra stabilt och måste kunna kommunicera med en dator som kan korrigera följningsfel (s.k. autoguidning). Allt detta kostar mycket pengar samt ökar komplexiteten och kraven på användaren. Men inget av detta krävs för visuella observationer, bortsett till viss mån från den mekaniska stabiliteten.
Med detta i åtanke består monteringen i ett dobsonteleskop av inget mer komplicerat än en trälåda som går att snurra i sidled - den så-kallade rockerboxen. Inte bara det, utan mekaniken som möjliggör rörelsen är dessutom otroligt enkelt: lådan ligger på tre teflonplattor som glidytor. Istället för finmekanik görs jobbet av enkel friktion. För rörelsen i höjdled används samma lösning, det vill säga en ratt på varje sida av teleskoptuben som glider på några teflonplattor. Teleskopet är balanserat så det stannar när du släpper det. För att flytta teleskopet drar du bara i tuben. Inga klämskruvar, inga fininställningsrattar, ingen avancerad teknik. Inte ens ett stativ behövs, rockerboxen ställs helt enkelt direkt på marken.
Den enkla designen resulterar i mycket låg tillverkningskostnad men ändå med den nödvändiga mycket goda mekaniska stabiliteten. Användaren behöver bara vänja sig till att hantera ett teleskop utan GoTo styrning ("autopilot för teleskopet").
"Dobsonteleskop kombinerar Newtons enkla optiska design med den enklaste möjliga mekaniska uppsättningen. Detta gör dobsonteleskop oslagbart prisvärda."
Följer man John Dobsons idéer i den ursprungliga formen får man ett teleskop med bästa möjliga optiska prestanda till lägsta möjliga priset. Nyckeln är inte mekanisk finess utan frånvaron av alla egenskaper som inte absolut behövs för visuella observationer.
Ett Dobson för alla?
Dobsonteleskop som följer John Dobsons lära ordagrant är perfekta och optimerade för ett ändamål. Som resultat är de perfekta teleskop för vissa, men inte för alla. Användaren behöver lära sig lite mer, särskilt om orientering på stjärnhimlen. Sedan får man ha lite tålamod och måttligt med skicklighet för att kunna flytta teleskopet långsamt för att följa objektens rörelse. Nästan alla kan uppnå dessa förutsättningar bara man inte ger upp. Något annat som dessvärre uteslutar dobsonteleskop för många: det är nästan inte möjligt att fotografera med ett dobson. Med särskilt mycket tålamod och extra insats i bildbehandlingen går det att uppnå förvånansvärt bra resultat, men faktum är att du som vill syssla med astrofoto inte bör välja ett dobsonteleskop.
"Dobsonteleskop är kompromisslöst optimerade för visuella observationer."
Du som väljer ett dobson väljer bort mycket. Hjälpredor som datorstyrning. Möjligheten att ta bilder. Men du får mycket annat i gengäld. Tekniken må vara den mest avancerade någonsin, men att se ett objekt med sina egna ögon, att veta att de fotoner som landar på din näthinna har rest genom rymden i tusentals eller miljoner år, den nästan mystiska känslan när man ser en galax för första gången - ingen teknisk finess kan ersätta denna känsla. Att se ett objekt i verkligheten är svårare, det är inte lika mycket detalj du ser. Men att se objektet i verkligheten ger en helt annan känsla än att titta på en foto på en datorskärm. Använder du ett dobsonteleskop har du fått jobba lite extra: valt objektet, hittat objektet med hjälp av stjärnkartor, flyttat teleskopet helt för hand, tittat med tålamod i flera minuter för att se den försumbara ljusmängd som teleskopet fångar åt dig. Du fick jobba, men det gör upplevelsen omedelbar, gör den mycket mindre abstrakt. Som en klasssisk "akustisk" cykel utan elmotor, en maskin som är så väl utvecklat att det inte behövde ändras något nämnvärt på hundra år. Sådant är ett dobsonteleskop!
Är ett dobsonteleskop rätt för dig?
När du läst det här hade du en reaktion som ligger någonstans på ett spektra: antingen gillade spontant hela konceptet med ett dobson; eller du har svårt att fatta hur man kan undvara den avancerade tekniken som gör astronomin och särskilt fotograferingen så lyckat idag, eller att inse att det ska vara något dåligt med att förlita sig på teknologin. Mest sannolikt ligger du någonstans mellan extrempositionerna. Ingen position är fel. Du behöver varken vara en riktig asket som undviker all modern komfort, inte heller behöver du tycka att endast astrofotografering på toppnivå är värt att syssla med.
"Vi är alla lite olika. Det som är ett alldeles perfekt teleskop för några är rentav optikskrot för andra."
Vi måste inse, helt utan värdering, att astrofotograferingen är den stora trenden inom amatörastronomin idag. Det är lätt att förstå varför: du kan dela bilderna med dina kompisar, du kan få fram detalj på objekten som vore helt omöjligt att se visuellt. Många vill tävla med att bli en av de främsta astrofotografer i världen, ett mål som dessutom är helt inom räckvidd. Marknaden idag tillhandahåller ett gigantiskt utbud av teleskop och annan utrustning för astrofoto, det finns det perfekta systemet för nästan alla. Dobsonteleskop känns som något från en annan era. Kanske är det här önsketänktande, men vi tror verkligen att många längtar efter enklare upplevelser då och då, utan ständig prestationsångest, utan att mäta sig med andra, utan att vara beroende på modern teknologi. En lyckad observationskväll under en mörk stjärnhimmel, med vintergatan rakt över dig, beväpnat med inget mer än kunskap, skicklighet och det enklaste (men största) möjliga teleskopet, detta ger dig en helt annan känsla än astrofotografering gör. Inte alla längtar efter det, inte alla behöver det. Men för några - nej, många! - är denna direkta upplevelsen av ögonblicket något som gör vårt liv rikare.
Får det vara lite komfortabelt också?
De flesta av oss befinner sig inte på en extremposition. Vi undviker inte lyx och komfort utan kompromiss. Vi uppskattar klassisk stjärnskådning även om vi kanske mest håller på med fotografering. Dobsonteleskop börjar på en av extrempositionerna, men under årtionden har de utvecklat sig för att passa flera människors behov. Så kan du fortfarande köpa dobsonteleskop som är väldigt lika den ursprungliga idén som John Dobson haft. Eller du kan ha ett dobsonteleskop som inkluderar en del smidig teknik såsom en datorstyrning. Du kan välja något mycket enkelt, eller du kan välja något som har många smarta tekniska lösningar som ska underlätta livet. Vi som tillverkar dobsonteleskop kan anpassa designen för att optimera flera egenskaper, till exempel:
- lägre vikt, särskilt gällande vikten av den enskild tyngsta delen du behöver bära
- kompakta dimensioner under transporten
- robusthet respektive stöttålighet under transporten
- finast möjliga rörelse för att lätt kunna följa objektens rörelse
- Goto (datorstyrning) som automatiskt hittar objekt åt dig
- speglar av bättre kvalitet
- ännu större speglar
- optimerad spegelcell för bättre bildkvalitet
- enkel justering (kollimering) av optiken, gärna utan verktyg
- enkel montering och nerplockning
- montering och användning med bara en hand
- observation med höger eller vänster öga
- lokal tillverkning
- estetiska aspekter
- reparerbarhet
Några av dessa mål kan uppnås samtidigt till ett något högre pris. Andra egenskaper strider mot varandra, såsom en större spegel å ena sidan eller kompaktare mått för transporten å andra sidan. Konsten ligger i att hitta en bra balans mellan de olika kraven som passar till en specifik användarprofil. Vissa egenskaper behöver väljas bort, andra får ta baksätet, ännu andra blir huvudfokus i designen.
Vi som tillverkar dobsonteleskop hittar vår personliga balans på olika kombinationer av egenskaperna. Du som användare kan välja den bland alla modeller som passar bäst för just dig.
Var positionierar sig Niennas dobsonteleskop?
När vi designar våra dobsonteleskop är det en längre process för att hitta ett välbalanserat koncept som vi känner passar bra för vår målgrupp. Men eftersom det inte går att utveckla ett teleskop som förenar samtliga fördelar utan några nackdelar har vi utvecklat flera grundmodeller och valt att erbjuda möjligheten att skräddarsy teleskopet åt kunden.
Våra grundmodeller tillverkas i små serier. Dessa är främst optimerade på att ha låg vikt och kompakta mått, men utan att offra ergonomiska synpunkter.
Vi gör också teleskop som är designade från grunden enligt kundens specifika krav och önskemål.
Vanligast av allt är kundprojekt som ligger mellan dessa två lösningar, det vill säga ett teleskop som bygger på en befintlig grundmodell men är anpassat där det behövs för att möta kundens önskemål.
